14 nov, 2016
Tyvärr använder människor ofta sina luktsinnen sparsamt, även om de mest spontana upplevelser och minnen kan uppstå i just hjärnans luktcentrum. Även när det gäller vin är lukten ett av de viktigaste sinnena.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Kyrkfönster är en beteckning på det vätskeavtryck som liksom tårar lämnas på insidan av vinglaset efter att detta svängts runt i cirklar. Genom att studera avståndet mellan dessa tårar, kan man dra slutsatser om vinets alkoholhalt och samlade extrakt.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Korkar utvinns ifrån korkekens bark. Dess höga porösitet är av fördel vid lagring av många viner, dock försätts vinet i och med korken i fara för den välkända korksmaken.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
När det ska väljas vin till maten och man vill vara på den säkra sidan bör man titta på harmoni. Kontraster å andra sidan är mer riskfyllt, men kan också bli mycket lyckat.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
När vin prövas och inmundigas, beskrivs intrycken från smak och lukt enligt fastställda regler och kriterier genom allmängiltiga och förståeliga begrepp.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Vid en horisontell provning jämförs olika regioners viner av samma årgång. Vid ett inmundigande av denna typ är framför allt hur druvsorter, klimatförhållanden, terroirs och olika vingårdars stil återspeglar sig i vinerna av intresse.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Till extrakt räknas i vinvärlden summan av alla icke-flyktiga substanser. Efter att vinet dunstat av, kvarstår hundratals substanser. Ett vins extrakthalt är av stor betydelse för dess kvalitet och påverkar aromen (vinets bouquet), färgen och hållbarheten.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
För många vinälskare är vinets eftersmak det viktigaste kriteriet när ett samlat omdöme ska ges. En långt isittande eftersmak antyder att vinet är stort, små viner har ofta korta, tunna och vattniga avslut.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Att dekantera innebär att hälla upp ett flaskvin i en karaff. Målet är i första hand att filtrera bort mognadsfällning, eller depôt, vilket är den samling färgpartiklar som med tiden bildas på botten hos ett extrakt- och substansrikt vin.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Caudalie är måttenheten för eftersmak, eller lukt- och smakintryckets uthållighet vid intagande av vin (ordet härstammar från latinets “cauda” som betyder “svans” eller “följe”). En sekunds eftersmak motsvarar en caudalie.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
"Böckser" kallas en grupp av vindefekter. När defekterna uppstår ger de upphov till lukt av ruttet ägg eller kött, ibland även bränt gummi, kokt sparris eller vitlök. Ibland räknas också inslag av jäst in i gruppen böckser. Oftast uppstår defekten under jäsningen.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Brettanomyces, med ett enklare ord kallat “brett”, är en svårupptäckt vindefekt, som härstammar ifrån jästen. Brettviner har en animalisk ton vars smak varierar ifrån stall och hästsvett till läder. Brett anses inte alltid vara en vindefekt.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
I valet av vin är det bara fantasin som sätter gränser: kanske bestämmer du dig för vin från samma provins i olika prisklasser, måhända lär du känna oblandade rariteter, eller varför inte testa flera årgångar av samma vin.
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Organoleptisk provning är provning av livsmedel med hjälp av sinnesorgan eller utan tekniska och andra hjälpmedel (sinnesprovning).
Fortsätt läsa →
14 nov, 2016
Olfaktion är ett latinskt begrepp för luktupplevelse (olfactus = lukt) genom näsan, vilket är att skilja ifrån luktupplevelse genom tungan och gommen.
Fortsätt läsa →
25 aug, 2016
Till primäraromer räknas de typiskt kännbara aromerna i vin, som redan återfinns i vindruvan, till exempel körsbär, hallon och viol. De är blommiga, fruktiga eller med drag av växter, men kan också anta en prägel av jord och mark med mineraliska toner.
Fortsätt läsa →
25 aug, 2016
Sekundäraromer är aromer som uppstår i vinifieringen. Till dessa hör jästdofter och rostaromer som uppstår genom användandet av barriquefat.
Fortsätt läsa →
25 aug, 2016
Smaksinnet är människans minst utvecklade och komplexa sinne. Med tanke på det faktum att vi bara kan skilja på fem olika smaker (sött, salt, bittert, surt och umami), skänker oss detta sinne häpnadsväckande mycket livskvalitet och glädje.
Fortsätt läsa →
25 aug, 2016
Glaset är fönstret till vinet. Det ska göra vinets färg, aromämnen och smak så stor rättvisa som möjligt. Bäst görs det av ett färglöst, oslipat och tunnväggat glas som är snävare upptill. Ett glas med tillräckligt lång stjälk har fördelen att man kan bedöma vinets färg och renhet på rätt sätt utan att vidröra kupan.
Fortsätt läsa →
25 aug, 2016
Ättiksyra tillhör de flyktiga syrorna som naturligt förekommer i alla viner, på vilken en maxgräns för halten det dock lagstadgats om. Ättiksyra utgör den största delen av de flyktiga syrorna.
Fortsätt läsa →
25 aug, 2016
Ättiksyradefekt är en farlig och vanligt förekommande vindefekt som har sitt ursprung i ättiksyrabakterien. Den kan bildas på skadade eller spruckna vindruvor för att sedan hamna i musten, där ättiksyra uppstår.
Fortsätt läsa →
