Fraktfritt från 650 kr | Beställ med Klarna Faktura

Alkohol

14 nov, 2016

Alkohol är inte alltid detsamma. Det finns många komplexa sammanställningar att ta hänsyn till. Ett faktum står dock klart: av de olika alkoholsorterna är vin en av de hälsosammaste. När man pratar om alkohol menar man vanligtvis, speciellt i sammanhang med vin, etylalkoholen (C2H5OH). Inom kemin däremot räknar man alla organiska sammansättningar med en funktionell hydroxylgrupp (-OH) som alkohol. Begreppet antas stamma från det spanska begreppet “alcohol” som ursprungligen kommer från arabiskans “al-kuhl”. Alkohol uppstår när sockerhaltiga safter jäser. I processen omvandlas jäst och socker till alkohol och kolsyra. Beroende på sockerhalten bildas olika mängder av alkohol, även där man inte förväntar sig det: - Bröd: upp till 0,3% alkohol - Surkål: upp till 0,5% alkohol - Mogna bananer: upp till 1% alkohol - Kefir: upp till 3% alkohol - Öl: 3-5% alkohol - Starköl: 6-12% alkohol - Vin: 8-15% alkohol - Mjöd: 5-15% alkohol - Sprit: 30-96%, oftast runt 40% Alkohol tas upp av blodet genom slemhinnorna. Detta påbörjas redan i munnen, därefter i magen och slutligen i tarmarna. Blodet leder ut alkoholen till kroppens olika delar. När den passerar genom levern bryts den delvis ner. Då uppstår även etanal, en aldehyd, som när den överskrider en viss mängd är orsaken till bakfyllekänslor av olika slag. Mängden avgör Upptaget av alkohol snabbas på genom värme, socker och koldioxid. Därför stiger en söt, varm Irish Coffee eller ett glas mousserande vin snabbare till huvudet än ett torrt rödvin med samma alkoholhalt. Fett har motsatt verkan. Den allmänna tron att en rejäl “grundning” tar ner effekten av en drinkorgie är dock fel. Blodet tar upp lika mycket alkohol, bara långsammare. Det har en dubbel effekt: Man tål mer och dricker därför också mer. Vid sidan av all alkohol måste kroppen då dessutom smälta den omfangsrika måltiden. Baksmällan är garanterad! Och eftersom socker bromsar nedbrytningen av alkohol är baksmällekänslan efter söta drycker och desserter extra påtaglig. Alkoholens dåliga rykte Länge var den vetenskapliga åsikten om alkohol att den uteslutande är hälsoskadlig. Sedan några årtionden tillbaka visar dock speciellt långtidsstudier att det inte alltid är hela sanningen. Särskilt den “franska paradoxen” och andra observationer i de sydliga vinproducerande länderna, där vin ofta dricks från unga år till maten, visar en annan bild. Trots att konsumtionen per person är bland den högsta i världen i Italien, Frankrike och Spanien uteblir de fruktade alkoholskadorna. I själva verket tyder statistiken på att vindrickare i genomsnitt har en högre medellivslängd än absolutister. Läs mer här: vin är hälsosamt.